appropå flum
jag läste detta i åsas gamla blogg och jag ligger och skrattar för mig själv. hon och marie en fredageftermiddag påväg från torsby till lima:
Väl framme i Malung blir det en fika träff med Maries mamma Anita, göttans å mys - det blir ju bara bättre å bättre....
TILLS vi ska åka de ca. fyra milen från Malung och hem till Marie OCH ta med oss hunden.
Då båda har en del packning är enda lösningen att "sätta" hunden "Jackmannen" framför mig på golvet...
ibland tror man saker ska funka, ibland funkar de, ibland inte. Med detta, förstår jag inte ens hur vi kunde tro....
Med mina erfarenheter av denna hund sen innan, så kände jag en liiiten oro och tanken slog mig att jag kanske skulle ta bussen ändå?. men i andra bilen verkade hunden lugn, så jag kände en liten lättnad. tills jag satte mig och denna bars in. Hunden va väl ioförsig väldigt lugn., men satt den på golvet? nej. Den stod, låg, gnuggade på MIG, och då och då även på marie, som körde.
Efter ett tag började jag ändå gilla färden, hunden var trött å låg stilla, ganska fint väder och vi var snart hemma. . Men... stormens öga nummer ett! hunden reser sig, börjar helt plötsligt sniffa högt och i snabb takt..., hundens ansikte i sin egen röv, slickar på mig, gnuggar på mig,. kortfattat= det luktade förjÄvligt, mina kläder slängdes i tvätten.
I stort sett var det en trevlig färd, Tack Marie för skjutsen ! ;P
Väl framme i Malung blir det en fika träff med Maries mamma Anita, göttans å mys - det blir ju bara bättre å bättre....
TILLS vi ska åka de ca. fyra milen från Malung och hem till Marie OCH ta med oss hunden.
Då båda har en del packning är enda lösningen att "sätta" hunden "Jackmannen" framför mig på golvet...
ibland tror man saker ska funka, ibland funkar de, ibland inte. Med detta, förstår jag inte ens hur vi kunde tro....
Med mina erfarenheter av denna hund sen innan, så kände jag en liiiten oro och tanken slog mig att jag kanske skulle ta bussen ändå?. men i andra bilen verkade hunden lugn, så jag kände en liten lättnad. tills jag satte mig och denna bars in. Hunden va väl ioförsig väldigt lugn., men satt den på golvet? nej. Den stod, låg, gnuggade på MIG, och då och då även på marie, som körde.
Efter ett tag började jag ändå gilla färden, hunden var trött å låg stilla, ganska fint väder och vi var snart hemma. . Men... stormens öga nummer ett! hunden reser sig, börjar helt plötsligt sniffa högt och i snabb takt..., hundens ansikte i sin egen röv, slickar på mig, gnuggar på mig,. kortfattat= det luktade förjÄvligt, mina kläder slängdes i tvätten.
I stort sett var det en trevlig färd, Tack Marie för skjutsen ! ;P
Kommentarer
Trackback
