jag vet att du vill kolla...

SM-helgen är över. Mina junior-år är över dom också. Igår var det strålande sol, varmt, perfekta spår... en jäkligt bra dag helt enkelt. Jag gjorde ingen bra tävling men kunde åtminstone plocka en placering (det var jaktstart). Som "vanligt" så fungerar skyttet utan problem, det är något jag tar med mig även från denna säsong. Jag har en skytteteknik som är rätt intränad från början, något som är A och O i skytte.. det är helt otroligt vad tryggt det känns när jag skjuter.

Under stafetten i lördags så var det blåsigt och svårskjutet. Jag fick använda reservskott och i mitt ståskytte när jag tog mitt sista reservskott så var jag riktigt riktigt trött. Jag hade fått stå och vänta ut vinden länge och jag hörde hur de andra kom in på vallen OCH började skjuta. Mitt försprång var borta och vinden gjorde att jag inte ens hade börjat sikta på sista pricken än.
Det där sista skottet var det svåraste jag skjutit på hela säsongen. Men det satt.
(Vi tog SM-guld i stafetten!!! Det var grymt roligt och BORE tog hem guld i både dam & herrklassen! Stafett är sjuuukt roligt!)

Igår var det jaktstart på fredagens distans. Distansen hade gått SKIT för mig. Jag åkte som en snigel och jag var så himla trött från start. Hm. Ja, då tickar sekunderna på. 
Jaktstarten var inte så mycket att hänga i granen den heller men jag bet ihop och gav det jag hade. Bestämde mig för att jag åtminstone skulle ge allt jag hade, komma i mål jävligt trött, trots allt.
Under sista skyttet, när jag åkte in på vallen, så kände jag att det vore väl självaste f*n om inte jag skulle skjuta fullt under mina sista fem skott som junior i alla fall. Det var gött att stå där och skjuta en snabb och bra serie!


Som ni märker. Jag tar med mig det bra. Det dåliga då? Jag har brutit ihop men jag kommer igen. Och jag tror faktiskt att jag gör det den här gången.
Jag skrev innan SM att jag har en bra grund att bygga vidare på. Så är det.