det är så mycket man vill ha
jag vill ha mycket pengar på kontot. jag vill, utan att behöva tänka så förbannat, kunna spendera pengar på INREDNING, kläder, mat och impulsiva resor. och så vill jag vara smal men ändå få äta allt jag ser och är sugen på. och så vill jag alltid vara frisk och aldrig mer behöva känna att mina bihålor sviker mig. vad vill jag mer? jag vill att avståndet mellan alperna och östersund ska halveras och mer därtill. och att ockelbo är brunflo och att torsby är lugnvik.
och så önskar jag att granntanten kunde vara min farmor istället. och att mina andra grannar kunde vara resten av min släkt. så jag fick se dem lite oftare och slippa sakna dem så mycket.
höstlöven som jag halklar på när jag åker rullskidor får gärna omvandlas till snö eller tussilago. eller en blandning. tussliago som tittar fram i snön. det är väl sverige när det är som bäst det.
vad är det för fel på mig idag? jag är negativ. idag när jag och mona åkte hem från willys röt jag till i bilen också.
fan vad dryg dom är som bygger överallt! haha.. mona började skratta. hon liksom undrade va det är som händer.
364 dagar framöver ska jag vara allt annat än såhär. en dag om året kan man väl få svira om till en äkta neggo? och jag är ju mitt gamla vanliga jag där i mellan. men det var ju sannolikt på gång redan igår, denna negativa sida.. jag vill ju ha det jag inte kan få. inte en tillstymmelse av tacksamhet. som nu: jag har ätit bacon till middag. men jag är tamejfan inte nöjd för det.
jag kollar på film men ändå pausar jag och kollar på vanlig tv, zappar och letar... svårt att komma till ro.
innerst inne vet jag vad som är felet. träning är en drog. får jag inte träna så har jag svårare att koppla av, känna att jag duger.
det skränmer mig, hur ska jag kunna känna mig harmonisk den dag jag slutar träna så mycket som jag gör nu?
av alla saker jag vill ha så är detta kanske den största önskningen av alla, att jag ska kunna ligga på sofflocket en hel dag och kunna känna mig harmonisk, nöjd och tillfreds.
och så önskar jag att granntanten kunde vara min farmor istället. och att mina andra grannar kunde vara resten av min släkt. så jag fick se dem lite oftare och slippa sakna dem så mycket.
höstlöven som jag halklar på när jag åker rullskidor får gärna omvandlas till snö eller tussilago. eller en blandning. tussliago som tittar fram i snön. det är väl sverige när det är som bäst det.
vad är det för fel på mig idag? jag är negativ. idag när jag och mona åkte hem från willys röt jag till i bilen också.
fan vad dryg dom är som bygger överallt! haha.. mona började skratta. hon liksom undrade va det är som händer.
364 dagar framöver ska jag vara allt annat än såhär. en dag om året kan man väl få svira om till en äkta neggo? och jag är ju mitt gamla vanliga jag där i mellan. men det var ju sannolikt på gång redan igår, denna negativa sida.. jag vill ju ha det jag inte kan få. inte en tillstymmelse av tacksamhet. som nu: jag har ätit bacon till middag. men jag är tamejfan inte nöjd för det.
jag kollar på film men ändå pausar jag och kollar på vanlig tv, zappar och letar... svårt att komma till ro.
innerst inne vet jag vad som är felet. träning är en drog. får jag inte träna så har jag svårare att koppla av, känna att jag duger.
det skränmer mig, hur ska jag kunna känna mig harmonisk den dag jag slutar träna så mycket som jag gör nu?
av alla saker jag vill ha så är detta kanske den största önskningen av alla, att jag ska kunna ligga på sofflocket en hel dag och kunna känna mig harmonisk, nöjd och tillfreds.
Kommentarer
Postat av: Anonym
<3
Trackback
